Joseph Brodsky, Ett liv i spritt ljus: Dikter 1962–1989, Stockholm 1989
Den här volymen med Brodskys poesi på svenska fick hyggliga recensioner men kritiserades också för att jag i mina tolkningar ansträngt mig för att följa originalets vers- och rimmönster. Jag kan hålla med om att detta inte alltid är önskvärt eller ens möjligt. Men jag och förläggaren Jonas Modig hade inget val eftersom Brodsky i ett brev bokstavligen förbjudit tolkningar som inte uppfyllde dessa krav:
”I samband med publiceringen av den kommande utgåvan av mina dikter skulle jag vilja fastslå två eller tre principer som bör styra valet av tolkningar. Jag vill insistera på att originalets formella aspekter bevaras. Därmed menar jag meter och rim. Jag inser mycket väl att detta i vissa fall kan vara omöjligt, men jag ser hellre att mina dikter inte finns på svenska än att de ger ett missvisande intryck. Minimikravet som kan ställas på en översättare är att metern bevaras.”
Brodsky följde själv dessa principer vid översättningen av sina ryska dikter till engelska, något som han kritiserades starkt för. Principerna har även kommit att gälla postumt; Brodskys dödsbo tillåter inte utgivningen av tolkningar av hans poesi på fri vers.